och så levde de lyckliga i alla sina dagar…

Snipp, snapp, snut, så var den här sagan slut!

Så otroligt sköönt att vi efter fyra år fick behålla vår div 1 status. Så här nöjd har jag aldrig varit som tränare. Nog har man ställts inför utmaningar, men den vi visste vi stod inför detta år, var i grymmaste laget. Tillsammans med spelarna så har vi gjort det mycket bra.

Ledarskapet ställs på stora prov då varje vecka handlar om överlevnad och det är mycket motflyt.

Nu känns det bra och rätt att gå vidare. Ser fram mot mitt nya uppdrag i IFK Falköping, ett fantastiskt lovande lag att få jobba med och en kompetent ledarstab samt en fin och mycket välorganiserad förening.

Kommer dock att sakna ledarstaben och spelarna i SAIK. Men var sak har sin tid och jag önskat alla ett innerligt Lycka Till!

Det är livsfarligt att nämna några vid namn när man avtackar, för det är lätt att man missar någon men jag tar risken…

Spelarna utelämnar jag här, men vi har en så bra dialog och Ni vet att jag älskar Er!

Vill också rikta ett stort tack till två av våra största supporters, Morgan och Ramona Thorsell, vilka underbart trevliga människor!

Tänkte dock göra en summering av övriga runt laget.

Vi börjar med Mats Karlsson och Janne Lundh både är så lojala och har varit till stor nytta för oss. Smålänningen, Mats har ju allt och är så, det enda han saknar är ”R”. Som alla andra stackars smålänningar så kan han inte säga ”R”.

- Gymt ba jobbat gabba, som han brukar säga… Det kommer jag att sakna och mycket annat med Mats…

Jannes stora intresse förutom är som bekant rävjakt. Han är rent livsfarlig nu för sin omgivning när han kör dubbelpipigt… Men vi är smått oroade nu när han pratar om att börja med vildsvin. Särskilt Stefan som värnar om sitt ursprung. Kommer att sakna Jannes helt sanslöst dåliga historier och sitt stora engagemang.

Sadettin ”Super-Turken Özdes kan man inte utelämna. Vilken härlig Turk! Han ställer alltid upp. Har många minnen, men det som jag kommer ihåg mest är när han drar fram en karta över Istanbul när vi är stressade och kört fel i Göteborg mitt i rusningstrafiken på väg att scouta blivande motståndare.

-  Lugn, Lindgren! Den kartan funkar överallt, säger Sadettin och lägger upp det smajlet, bara han har…

Det fanns där ett kort ögonblick, det kunde ha blivet en Turk mindre på jordens yta…

Kommer att sakna den alltid positive Sadettin!

Våra busschaufförer Mikael Hellberg och Håkan Holm, ja vad ska man säga…? Det måste vara ett otroligt sammanträffande att känna två personer som båda vunnit sina körkort på lotteri. Men samtidigt är det fantastiskt att båda två fortfarande står upp efter all skit de fått stå ut med… med tanke på att Stefan sitter bakom dem när de kör så är det både skitsnack och annan skit…

Till deras försvar kan sägas att de har utvecklats. Håkan har faktiskt börja hitta runt i rondellerna och kör inte bara rakt över längre och det är positivt. Mikael var tyst i totalt 10 min senaste skåneresan, det är personligt rekord, då det tidigare löd på 4 min …

Det värsta är att både Håkan och Micke vet att jag kommer att sakna dem ändå…

Nu har vi kommit till Kjell-Bruno Espefjäll (Fd. Claes Espefält). Hans entré lär man väl aldrig glömma. Första gången han byter om och tar sina strumpor och bara smackar upp dom på väggen, ca 5 cm på var sida om Stefans huvud.

Båda strumporna sitter kvar som klistrade och Kjell-Bruno bara konstaterande säger…

-När strumporna ramlar ner ber jag dig att lämna tillbaka dom till mig, för då är de klara att använda igen…

Det tog en vecka innan Stefan stängde munnen igen.

Det vi då inte visste var att alla strumpor försvann, Kjell-Bruno systematiskt rensade allt.

Finns så många historier så det går inte att återge.

Kjell-Bruno har även gett den mindre goda kroppsdoften ett ansikte.

Kommer att sakna Kjell-Bruno och hans bäste vän ”Tuben” (Mopeden) samt hans hjälm med världens mest putsade visir.

Stackars Xhaldin Brahimi som varit med Kjell-Bruno har fått stå ut med allt för mycket. Hans klädkonto har ökat med 2000 %. Kjell-Bruno gömmer kläder, det händer på många ställen. Men skillnaden här är att Kjell-Bruno aldrig lämnar tillbaks dem, de bara försvinner. Kjell-Bruno stjäl dock inte, utan han börjar bli senil och glömmer helt enkelt vart han gömt dom.

Xhaldin vill vara kvar i SAIK näst år, men frågan är om han har råd att köpa nya kläder…

Kommer att sakna Xhaldin och hans sköna temperament!

Nu har turen kommit till Peter. Han har en naturlig förklaring till sitt tillkortakommande då han är en gammal målvakt. Så man kan säga att Peter är dum på riktigt.

Peter ska nu bli handlare i Kvänum och det passar utmärkt då han är så fruktansvärt lik ”Sjökvisten” i Åsa-Nisse filmerna.

- Får det lov att vara lite brölloppskonfekt…? Den kommentaren kommer att möte de stackars invånarna i Kvänum framöver.

Det man kommer ihåg av Peter är att han inte säger så mycket, när han väl gör det så säger han emot. Peter tycker inte så mycket, men när han gör det så tycker han tvärt om…

Kommer att sakna Peter, det får bli många avstickare till till handlaren i Kvänum när jag är ute på allehanda resor i tjänsten.

Sist men inte minst Stefan… Trodde inte det fanns någon jag kunde dela min sjuka humor med, men det gjorde det visst. Seriösa diskussioner som har haft en mycket hög nivå, vågar jag påstå, om träningsupplägg, laguttagningar, taktiska upplägg utifrån vilket motstånd vi möter i nästa match, individuell spelarutveckling m.m. Allt detta kan bara på en sekund bara bryta ihop en hysterisk skrattsalva för att sedan komma upp på seriös nivå igen.

Har nog pratat mer med Stefan än med min egen fru de senaste fyra åren. Så är det att leva ihop med en fotbollsidiot. Om ett samarbete kan fungera bättre, så vill jag se det först…

Men det är lite synd om Stefan som ofta förväxlas med andra kändisar, så som ”Svullo” och Pavarotti. Senast nu i Borås, så trodde en journalist att han var Leif Gw Persson… Det är klart inte så roligt.

Stefans pappa Bengt har besökt oss många gånger, alltid lika trevligt. Men han har erkänt att han var på väg att stoppa tillbaka Steff när han kom ut. Han insåg redan då vart det var på väg…

En tid efter det kom ut att Steff var på väg att skriva en bok ”100 sätt att ta över sitt hem” så hade han ett tag ”Skeppshult” tatuerat i pannan. Vi undrade varför, men Steff mörkade. Men sen kom det fram att Ann-Catrin (Stefans fru), råkat träffa honom med en gjutjärnspanna…

Detta är den sista bloggen från den här tränartrojkan. Nu ser vi fram emot att spela avslappnat mot ÖIS. Efter vår vinst mot dem i premiären så haglade det mindre begåvade nedsättande uttalanden från ÖIS-lägret i allehanda tidningar. Så att vi kommer vara tända råder det inget tvivel om.

Efter matchen så ska vi unna oss en riktig fest!

Spela inte som du vill – utan som du kan!

Professor Lindgren

Var sak har sin tid….

Jag har sedan en tid meddelat föreningen att detta vårt 4:år
och blir mitt sista.

Jag går vidare och tränar IFK Falköping 2012.

Kan tyckas en något olämplig tid, men allt detta för att ej
förhindra fokus på uppgiften att vi ska hänga kvar och kväva all
ryktesspridning.

Min tid med Stefan och Peter har varit den bästa jag haft.
Jag har tidigare haft turen att ingå i kanonstaber och denna har inte varit
något undantag. Vi har ingen anledning att skämmas för vår tid tillsammans, vi har snubblat på mållinjen till Superettan, skolat in många spelare från lägre divisioner och producerat minst 4 spelare till allsvenskan. Vi har även haft helt fantastiskt trevligt. Förlänger ett skratt livet, så kommer vi tre att vara och förbli odödliga! Det vore inte oss värdigt att sluta med en degradering.

Abstinensen att inte träffas varje dag kommer att bli lång och svår för mig.

För övrigt så har Peter och Stefan inte sagt upp sig.

Jag har ingen ambition att bli en elittränare, vill hjälpa
spelare att komma en bit på vägen mot sina drömmar i
kombination med mitt arbete på Fotbollförbundet.

Ska jag satsa på elit så ska det vara en kombination med det som händer på och även utanför planen. Om det blir så någon
gång, får vi se…i så fall helst i en återförening med Peter och Stefan.

Varför IFK Falköping?

En av de mest lovande trupperna i regionen. Peter Uvesten
har gjort ett kanonjobb innan, så det är väl krattat i manegen.

Klubben styrs av dels gamla barndomskamrater som jag spelat-
eller gått i skola ihop med och spelare som jag tidigare tränat i Valtorps IF  på 90-talet. Finns även en f.d. mycket bra spelare i organisationen, vilket inte fel.

Klubben är mycket bra organiserad och jag får nöjet att
ansluta till ännu en kanonstab.

Min fotbollsbana började här, kanske cirkeln sluts?

Tiden i SAIK är mest bara positiv! Staben redan nämnd och
spelartruppen är fantastisk! Älskar er, grabbar!!

Det är svårt att driva en förening på denna otacksamma nivå,
som div 1 innebär. Klubbchefen, Per Åstemo är en härlig och frisk ”rookie” på området. Redan nu och över tid, så kommer han göra SAIK så mycket gott och vara  högvilt bland andra satsande föreningar. Men han  kommer inte kunna göra allt ensam.

Mina råd till föreningen för utveckling, tar jag inte
offentligt, det behåller vi inom familjen.

Till sista sparken är sparkad mot ÖIS i sista matchen kommer
jag inte ägna Falköping en tanke. Nu står vi inför vår största idrottsliga
utmaning, att rädda vår existens i div.1. Detta är egentligen hela
fotbollsskaraborgs angelägenhet. Vi ska ta mig fan göra det!!!

Men bloggen är inte slut, ännu. Lovar att komma med en sista
beskrivning av dårhuset i SAIK:s tränaromklädningsrum. Visste ni att
Sjökvisten, bekant från Åsa-Nisse har börjat byta om hos oss? Inte…? Läs mer i nästa blogg.

Micke Lindgren

En klyscha som faktiskt alltid slår in…

”Tur och otur jämnar ut sig”, lyder en väl använd klyscha.
Ja, den stämmer förutsatt att man alltid jobbar och gör sitt bästa över tid.
För ska man ha tur så måste du förtjäna den. 

I våras hade vi otur, rent sagt ut i en hel del  matchavgörande situationer, även om vi inte riktigt
prestationsmässigt var perfekta.

Mot Motala så fattar jag inte hur vi gick segrande ur matchen. Som matchen gestaltade sig fans det inget som talade för att vi skulle vinna den. Bara att lyfta på hatten för spelarna som rotade fram den här viktiga 3-poängaren. Hymlar inte med att jag fick snuskiga tillbakakänslor från Lindome-matchen 2009…

Anton Vilstrup till IF Elfsborg 2012. Grattis Anton! Anton är ett jättelöfte men som har en grym potential, men han kommer att få jobba stenhårt för att komma ända fram. Det vet Anton om, han har rätt inställning rätt  igenom. Elfsborg ser Antons elitmässiga talang och har inte värvat honom för att spela i allsvenskan 2012, men i mitten på 2013 kommer han att knacka på dörren till en plats i startelvan.

Fjärde spelaren till allsvenskan på fyra år, men det kommer inte att stoppa där. Det finns fler som kommer att gå samma väg, sanna mina ord.

Kom ihåg att det intresset och lidelsen för att underkasta sig tiden för att bli bra, som är den viktigaste egenskapen för att lyckas.

Att vara talangfull men lat och leta genvägar kan säkert bära någonstans, men det bär aldrig till dagens elitfotboll. Lidelse och idoghet kommer man långt på.  Brukar säga det att det du lägger i potten vad gäller seriös insats får du tillbaka flera gånger om. Förr eller senare…

27 poäng kvar att spela om, är ganska säker på att vi behöver 12 för att SAIK ska spela div. 1 nästa år. Vi ska greja det, men det kommer att bli olidligt tufft.

Tufft är det också att leva i det sällskapet som omger mig på veckorna…

Kjell-Bruno har monterat bort backspeglarna på ”Tuben”.

-       Varför då?  Undrade vi såklart.

-       Har varit på kurs i positivt tänkande och där sa dom att man bara ska se framåt och inte bakåt…

-       Och då tänkte jag att det måste la gälla moppe-körninga också, så nu behöver jag inte dom längre.

Men Kjell-Bruno hade tänkt till och sa i nästa andetag,

-       Jag tänkte att du kanske kunde ta med dom till din tandläkare, Stefan.

-       Vaddå, sa Stefan, surt. Samtidigt som ha satt och gröpte ludd ur sin enorma navel.

-       I den store käften behöver väl tandläkaren riktiga speglar för att kunna se något!!!

Därefter bräkte Kjell-Bruno upp hysteriskt skratt som slutade i att han fick andnöd.

Stefan som hade haft en tung dag på jobbet då telefonen utan förvarning ringde i den dagliga siesta han alltid har mellan 08.00 – 15.30 och väckt honom. Så han var inte på humör.

-       Jag tappar allt förstånd, sa han och gömde händerna i ansiktet.

Peter hjälpte Stefan och plocka upp det lilla han tappade, då sista gången Stefan kunde böja sig ner var hösten 2008.

-       Va, faaaan, gör jag här!! Vrålade Stefan så det ekade i hela källaren…

-       Det undrar vi med… Svarade 20 spelare i kör i omklädningsrummet intill.

Mitt i allt detta så kommer Sadettin ”Super-turken” Özdes i sin domardräkt in i omklädningsrummet av en fart i ca 240 km i timmen. Han gör en bredsladd och svischar in under vår omklädningsbänk. Grymt andfådd och svetten sprutande som en fontän från hans panna, kväser han fram…

-       Grabbar, turken har problem…

-       Vad är det som händer, har du retat upp hela Kurdistan, eller? frågade Stefan och pillade fram ett äpple han glömt i naveln.

Kjell-Bruno blir rädd och tar på sig moppehjälmen bak och fram.

-       Nä… båda lagen och ledarna jagar mig, min insats kanske inte var så bra. Tappade lite fokus…

-       Hur kan man tappa något man aldrig har haft, svarar Stefan, och tar ett jättebett i sitt nyfunna äpple med lite ludd på.

-       Va, faan, du vet. Det var så många snygga mammor som tittade på, du vet. Missade att titta på bollen, du vet. Fanns så många andra ”bollar” att titta på…du vet… sa Sadettin och lägger upp det smilet som bara han kan göra.

Ja, en ytterliggare en berättelse ur vår vardag.

Nu ska vi göra allt för att skrälla mot Varberg på ett fullsatt Påskbergsvallen.

Professor Lindgren

Det var den sommaren det…

Japp, så är det. När första omgången av hösten drar i gång så går det fort mot vinter. Tyvärr så är det bara.

Även om det kommer gå fort, så är det dock bara halvlek i
det maratonlopp vi har framför oss för att klara ett nytt kontrakt i div 1.

Förberedelserna har varit bra, alla har tränat bra och är friska.

Några tillskott i truppen verkar inte komma in. De samarbeten som funnits tycks ha upphört.

Vi vet väl ännu inte helt om vi får behålla alla heller.
Under augusti öppnar som bekant transferfönstret och vad gäller fotboll så kan
allt hända. Filip Lindmark försvinner under alla omständigheter till USA efter
tre matcher.

Har sett och förstått att det varit snack om vår förändring
i spelsätt och spelsystem. Ingen dramatik i det. Det är inte så enkelt att man
kan ha ett grundkoncept och köra det rakt igenom. I modern fotboll måste man
vara flexibel utifrån:

Få ut mest av spelarmaterialet

Tabellsituation

Dagsform

Motståndare

Det är inte så att man vänder upp och ned på allt, utan det handlar små förändringar i utgångspositioner och arbetsmetod.

En levande process som alltid utgår från en given spelidé och filosofi.

Uppehållet har varit kort, men helt nödvändig för att komma ifrån alla stollar i ledarstaben…

Kjell-Bruno började med att köra in med ”Tuben”, hans moped
rakt i omklädningsrummet, då dörren stod öppen. Han brukar ju normalt köra in i
dörren då han inte lärt sig bromsa.

- Faan, pôjka, där gick det undan…! Var hans första kommentar.

När vi väl fått ut mopeden så tog han fram sin träningsväska han hade haft på solbalkongen i en månad utan att öppnat den med otvättade
träningskläder…

En helt otrolig syn utspelade sig sedan när träningskläderna
kröp ur väskan av sig själva… Då kan ni även förstå den hemska odören som spred
sig i omklädningsrummet, likt en senapsgas, signerad Kjell-Bruno Espefjäll…
Även Stefan, som normalt sett älskar hemska kroppsdofter, precis som
fransmännen älskar vin, började få en lätt svettning.

Det märks att Steff haft semester, han har börjat få tillbaka rösten igen. Det kan man förstå, för det sliter ju att sitta 8 timmar om dagen på jobbet och säga Tull-tull hela tiden.

Vid det här laget var Kjell-Brunos kläder halvvägs på väg ut
ur omklädningsrummet i riktning mot dammen utanför för att dränka sig. Dom är
totalt deprimerade över att behöva omsluta Kjell-Brunos s.k. kropp.

Peter var inte på något bra humör när han kom. Det har varit sol och varmt, något som han hatar. Helst ska det vara snö, hagel och drivis om han ska finna sig tillrätta. Så nu kunde man faktiskt kunna se skymten av lite, mycket lite färg, på hans albinokropp.

Steff berättade hur han funderat över hur vi kunde hjälpa
våra busschaufförer Micke Hellberg och Håkan Holm att sluta vara sådana ”tofflel-hjältar” hemma.

-       Det är tragiskt hur de står ut, sa Steff och såg på oss med tom blick.

-       Nä, de två skulle följa med mig hem så de fick se hur en man tar kommandot i sitt
hem.

-      Jag funderar på att skriva en bok, 100 tips på att ta över sitt hem! Vad tror ni om
det…?

Det blev tyst. Vi bara tittade på varandra. Kjell-Bruno blev nevös och började springa runt och jaga sina kläder. Han kände sig säkert väldigt träffad, då han har alltid filttofflorna på sig.

Peter svalde och svalde. Till slut pep han fram…

-       100 tips…? Ojoj, men vad är det första tipset…?

Steff bara tittande oförstående på honom, samtidigt som han tog av sig sin ”bli smal utan att träna-gördel” som han inhandlat på Tv-shop.

-       Första tipset kommer man långt på. Det finns uppblåsbara fruntimmer, det är
en bra början!!

Kjell-Bruno tvärbromsade i jakten på hans deprimerade kläder.

-       Ahaa… Jag känner en sådan kvinna, hon heter Barbara. Vi har träffats ett par
gånger…

-       Faaaan, tröj-jävel kom tillbaka!!

Så försvann han återigen i den vilda jakten på sina flyende kläder.

Janne Lundh, har vi inte sett ännu, han har fullt upp men rävjakten på Hunnebostrand.

Mats Karlsson, har firat ett halvt sekel i Frankrike. Han var lite besviken..

- Ingen förstår vad jag säger, oavsett om jag är i Sverige eller utomlands…

Nu när inte Janne kan följa med till Malmö mot Rosengård, så kommer Sadettin ”Super-Turken” Özdes med istället. Världens bästa Turk är underbar.
Han bara ler och skrattar hela tiden.

Han har fått linser inopererade för ett tag sedan, så nu ser han jättebra!!

Problemet är bara, att han tror operationen gjorde så att han gick upp 30 kilo, när han fick se sig i spegeln igen med bra syn…

Hur står jag ut…? Tur man har så goa spelare!

Stötta oss gärna under hösten!!!

Professor Lindgren

Vi har nått trendbrottet! Eller har vi inte det…??

4 poäng på de två senaste matcherna. Vänt underläge på
bortaplan mot Limhamn/Bunkeflo och en viktigseger i  streckmatchen mot Husqvarna FF. 

Nu väntar serieledarna Varbergs BoIS hemma på söndag och
Motala AIF därefter på borta plan. Vi bör plocka 7 poäng på dessa figther.

Vänt trenden? Nja, inte ännu, men det känns som om vi är på
rätt väg. Vi har många spelare med mycket god potential som håller på att växa
in i div 1-kostymen och ett gäng spelare som är på väg att gå från att vara
”rockies” till att bli etablerade och jämna div 1-spelare. Det är först när man
kommer in i det sista stadiet man börjar hantera press, spelar stabilt flera matcher i rad och börja bli matchavgörande i en positivt bemärkelse.

Tiden talar för oss, men vi måste också tålmodigt ge det
tid. För oss som håller på med laget är vår tabellsituation ingen överraskning.
Vi är väl medvetna om att det kunde bli så här.

Stämningen är mycket god, och utvecklingsklimatet likaså.

Kul och mycket inspirerande att det gick bra för Anton
Vilstrup i Juniorlandslaget mot Polen.

Det har paratas mycket om tur och otur det senaste. Till
viss del så är det självklart så att det jämnar ut sig i längden. Samtidigt så får man inte lura sig på klyschan. Otur och tur förtjänar man och då menar jag åt båda hållen…Tillskriva slumpen för stor betydelse är rent förödande. Då kommer man inte att inse det som faktiskt ligger bakom.

Upplevs man ha mycket otur så finns det en anledning i
förberedelse, agerande och attityd.

Detta är vår uppgift som tränare att analysera och påvisa
för spelare för att kunna utvecklas.

I förberedelser ingår mycket, både kollektivt och
individuellt. Här vinner man många jämna matcher om professionalismen och attityden är på plats.

Ett exempel är scouting av motståndare. Som tränare måste
man klara av att förbereda nästa match men även matchen därefter. Spelaren ska bara ha fokus på nästa match.

I staben är allt som vanligt, mycket energi hämtar vi från
varandra, spelare och ledare skall sägas.

Kjell-Brunos entré till träningen är alltid sig lik. Han kommer med två smällar. Den första är mer dov, det är den när han kör in med sin moppe ”Tuben” i dörren till vårt tränaromklädningsrum i tre km/tim. Han kommer
inte upp i högre fart men har heller inte lärt sig att bromsa. Den andra smällen är mycket kraftigare, den är när han med full fart av tvärstoppet kör huvud och hjälm i dörren. Då vet man att han är på gång…suck.

Hälsningsfrasen kommer som alltid:
-       Tjeeeeeeeenare grabbar!! Här kommer Kjell-Bruno, er frälsare i nöden!!
-       Ska vi utveckla eller avveckla idag? Jag klarar båda, dock bäst på det sista!!

Något som har ändrats på sista tiden är även att Xheladin Brahimi byter om hos oss. Då har Kjell-Bruno
börjat att sabotera för oss andra med att klippa sönder kalsonger (Han rör dock inte Stefans, han
fick eksem på hela händerna första gången han gjorde det), knyta ihop skor,
gömma Stefans gördel, kleta schampo på Peters glasögon, göra enmanstält av
Stefans T-shirt och mycket mer. Strumpor är det ingen som längre har några kvar, de har Kjell-Bruno som bekant redan rensat.

Men, problemet är att han skyller allt på den stackars Xheladin, som självklart blir jätteledsen. Xheladin som är från
Kosovo undra ju såklart om detta är vanligt svenskt beteende.

Vi har ställt Kjell-Bruno mot väggen en gång, men då tog han på sig hjälmen bak- och fram och började oavbrutet gastade samtidigt som han klappade med händerna:-
- Jag vet inget och jag hör inte vad ni säger! Jag vet inget och jag hör inte vad ni säger!

Ja som ni förstår så är det fullt tjôt… Åh,vad kommer sakna detta när man en dag ger upp…

Det finns mycket bra att berätta om Peter Larsson, som tex, …………,
öh…………….., öh……………, öh……………… Jo han brukar komma med smakprover från Estrella, chips och nötter till oss tränare. Det är trevligt och bra. Vi brukar dela broderligt, men alla nötter får jag behålla själv, Stefan äter inte nötter.

Han är inte kannibal…

Nu kör vi!!!

Hälsningar

Professor Lindgren

Kjell-Bruno

inför Sleipner

Fyra raka matcher med tunga poängtapp på övertid så känns det väl inte ok, MEN vi tog poäng på bortaplan igen och nu gäller det att komma igång och plocka poäng på Södermalm också. Det är Sleipner som kommer på besök som börjat serien helt ok, ett lag som vi har stött på ett par gånger nu de senaste åren och det brukar vara bra matcher. Sleipner är organiserat med skolade spelare och har starka forwards, vi måste fortsätta att ha samma attityd vi har haft alla matcher och naturligtsvis fortsatta att våga, tro på oss själva. Vi är inte nöjda med den utveckling som matcherna har haft och vi jobbar stenhårt för att förbättra detta, jag hoppas vi har fått allt på plats till denna match. En stor eloge till alla grabbar i laget trots tuffa resultat så finns det inga ”hängbjörkar” i truppen. Nu är det Sleipner som gäller och vi kommer göra allt för att ta vår första seger på hemmaplan för i år.

vi ses på Södermalm

Steff

Detta har jag aldrig varit med om tidigare….

Nu blir man en erfarenhet rikare att hantera den uppstådda
situationen.

Tre uddamålsförluster med poängtapp i matchens sista spark
vid samtliga tre tillfällen…

Det får inte hända för ofta, det är inget vidare…

Bortsett från matchen Kristianstad så är det rent oflyt. Jag vill
normalt sett aldrig tillskriva något som helst på kontot oflyt. Men detta blir
ett undantag. Både mot Norrby och Trollhättan så har vi haft läget under
kontroll sista kvarten och två långbollar mot oss har ställt till det.

Man får ta förluster i jämna matcher och matcher där du
kanske även borde vunnit. Dock förlora dem i sista sparken är extra surt.

Men, som vi skrivet tidigare i bloggen så går det ALDRIG,
varken att lipa sig till en plats i laget eller till framgång!!!

Vi är enade och tror benhårt på det vi gör för att utveckla
både laget och spelare individuellt.

Hantera motgångar kräver riktigt ledarskap och det har vi.

Vi lever i en resultatorienterad verksamhet, men ändå får
man inte stirra sig helt blind på resultatet utan även se på prestationen. Både
när du vinner och förlorar.

Vår prestation mot Trollhättan var bra och mycket pekade i
rätt riktning:

1. Flera spelar spelade mer avspänt och ville deltaga i anfallsspelet
2. Försvarsspelet var mycket bra organiserat kollektivt och även bra individuellt.
3. Vi  skapade tillräckligt med målchanser för att vinna matchen.
4. Mycket bra go och pep i laget
5. Vi  gör mål på en fast situation för andra matchen i rad.

Det vi har först på agendan att utveckla är:

1. Vi  måste göra minst 2-3 mål på 5 målchanser
2. Få till längre anfall mellan motståndarnas backlinje och mittfällt för att skapa längre tryck.

Det gäller ändå att ha distans till fotboll och resultat. Jag blev ruskigt påmind då jag efter  matchen nåddes av beskedet om en familjetragedi som drabbat en av mina gamla spelare jag tränat i många år.

Kan lätt säga att mina tankar enbart var hos dem när jag låg sömnlös på natten till tisdagen. I det läget betyder fotbollen inte ett
skit, inte ens för en fotbollsnörd som mig.

Nä, bjud på dig själv, ta hand om dina nära och kära, visa respekt mot ALLA. De du möter som inte har ett leende, ge dom ditt.

Till sist, sluta aldrig att garva!!

Nästa gång har jag samlat på mig många galna upptåg från staben och alla idioter som ingår i den…

Bästa hälsningar

Professor Lindgren

kommentar Kristinstad, inför FC Trollhättan

Kristianstad – SAIK  3 – 2 ( 1 – 2 )

Återigen en riktig tung förlust med insläppta mål i slutet av matchen. Vi får en kalas start på matchen med både 0 – 1 och 0 – 2, tyvärr så får de 1 – 2 bara 5 min efter detta och vi finner inget lugn efter denna reducering. Annars är det Kristinstad som sätter högsta fart från början med ett bländande anfallsspel. Vi sätts under en enorm press och får bara inrikta oss på försvarspel. Vårt anfallspel är nästan obefintligt, och enligt mig så beror detta på vår motståndare. Naturligtvis oerhört tungt och bittert att tappa de poäng som vi hade inom räckhåll, återigen släpper vi in mål i slutskedet och det känns naturligtvis mentalt tungt för killarna. Men det är bara att grattulera Kristianstad, jag tycker de spelade riktigt bra. Bittert för killarna i laget men jag tar dessa förluster som vi fått trots snöpliga matchslut. Det stämmer inte riktigt för oss i anfallspelet men alla jobbar, sliter och visar en mycket bra moral och kamratanda trots oerhört tunga förluster. DET är en STYRKA , vi kommer igen.

inför FC Trollhättan

Dax igen för ett nytt DERBY mot ett ” nytt ” FC Trollhättan. Vi står på samma poäng och samma målskillnad efter 3 omgångar i serien, skillnaden är att FCT kommer till oss med ett positivt resultat, men matchen ska spelas och jag är säker på att vi har stor revanchlusta inför denna fight. Det kommer bli tufft att lugga FCT på poäng men vi vet om vår egen kapacitet också, vi har en hög högsta nivå nu gäller det att ”våga” ta fram den. Tror på en välspelad och spännande match. Hoppas även på stöd ifrån publiken det ”värmer” alltid.

vi ses på Södermalm

Steff

kommentar Norrby

SAIK – Norrby 0 – 1 ( 0 – 0 )

Förlust i hemmapremiären mot Norrby, en match som jag tycker präglas av taktiska drag och ställningskrig. Vi fastnar i Norrbys defensiv och samtidigt är vårat passningspel/anfallspel krampaktigt. Spelmässigt är det jämnt skägg med lite fördel Norrby i 75 min, de spelar lite mer avslappnat än vad vi gör. Men den sista kvarten så trycker vi på bättre och Norrby får svårare att freda sig och man bara väntar på att vi ska göra ett segermål så kändes det faktiskt, rättvist nja knappast. Men i den 93 matchminuten så sker det några indviduella misstag o Norrby gör mål. Mycket TUNGT speciellt när det kändes som vi hade rett ut det mesta och vänt matchbilden. Men Norrby är bra och även denna gång visar de upp en mycket bra defensiv.

/ Steff

kommentar Örgryte inför Norrby

Seger i premiären !!!

Det blev seger mot anrika ÖIS i premiären med 1 – 3 efter underläge 1 – 0 i halvtid. En mycket bra insats av killarna.

I 1:a halvlek är det  jämnt spelmässigt och chansmässigt, lite övertag för ÖIS men vi står upp mycket bra och Emil har ett jätteläge att göra 0 – 1, strax därefter så gör Petter mål men det döms bort för offside. I stället för ledning så gör ÖIS mål, efter målet så tar ÖIS över lite och har chans på 2 – 0, mål där och matchen kanske hade varit avgjord. Men vi kommer tillbaka och i 2:a halvlek så får vi utdelning på straff efter Emil rivits ner, säker straffskytt som vanligt Adam. Tycker att de första 30 min i 2:a halvlek är riktigt bra ifrån vår sida och där vänder vi också matchen. Sista 15 min trycker ÖIS på med allt vad de har och vi får bara försvara oss men gör det med bravur. Stort grattis till alla grabbar som gör en helgjuten insats för laget, alla ska ha beröm men extra kul att Emil visar en så bra form och inställning, han är ju inblandad i alla 3 målen.

inför Norrby

På annandag påsk så är det hemmapremiär och DERBY mot Norrby, ett mycket spelskickligt lag som sikter högt i år. Det brukar vara sevärda matcher mot Norrby och så blir nog fallet även nu. Norrby fick  oavgjort i sin premiär men var det lag som låg närmast segern. Det blir en match mellan två lag som liknar varandra mycket, så det ska bli intressant vilket lag som behärskar ” sin ” spelidè bäst. Jag hoppas på bra fotbollsmatch och en entusiastisk PUBLIK som förhoppningsvis kan se ett SAIK följa upp premiärsegern mot ÖIS.

vi ses på Södermalm

Steff